Andreas Larsson i Livets Goda #33 2008.
Den gode Andreas lär ha tufft att få jobb som PR-konsult för Anjou ett tag framöver. Även om vi för en gångs skull inte håller med honom så förstår vi hans poäng. Det finns väldigt mycket vegetala, gröna toner i Sancerre, ibland rentutav en doft av nyklippt gräs. Och hela Loiredalen lider dessutom av att majoriteten av vinerna som produceras där är av mycket enkel kvalitet. Men att kalla sancerre för utspätt ogräs tycker vi är lite orättvist :)
Joseph Mellot Sancerre La Gravelière 2007 har en stor, ursprungstypisk doft av grön burksparris, krusbär, fläder, mineral och nässlor. Det finns även en liten pepprighet som drar åt ruccola och ett uns blommighet på toppen. Glöm skaldjursvin, det här är seriöst matvin ämnat för betydligt kraftigare mat än slemmiga mollusker.
Syraattacken i munnen är ovanligt hög, även med ursprung och den låga åldern i åtanke. Det känns som att vinmakaren hämtat lite inspiration från den andra brorsan blanc dvs chenin. Ovanlig är också den relativa fylligheten och den ganska feta texturen i vinet. Smaken kretsar främst kring citron, mineral, fläder och krusbär. Gott vin!
Efter att ha smakat bestämmer vi oss för att laga en middagsrätt som vi tror hade sin peak innan vi ens var födda - torsk, kallrökt lax och spenat inbakat i små smördegspaket. Till det hemkörd hollandaise. Spenaten och rökigheten från laxen borde kunna trivas rätt bra med doften. Och såsen borde ta emot syran med öppna armar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar