lördag 9 augusti 2008

Besök hos G.D. Vajra

Dagens nästa besök ligger i byn Vergne, bara några kilometer västerut från Barolo. Vi parkerar utanför på gatan med det vackra namnet Via delle Viole.

I grinden möts vi av den väldigt trevlige och utåtriktade sonen i familjen, Giuseppe Vajra. Han har läst oenologi vid universitetet och jobbar nu parallellt med sin far Aldo som fortfarande är ansvarig vinmakare. Initialerna G.D. står för övrigt för Guiseppe Domenico - Aldos far.

Guiseppe är på språng när vi träffar honom och vi tas istället om hand av Sabrina som sedan någon månad tillbaka är anställd i syftet att just ta emot turister och leda provningar. Även hon ger prov på den ödmjukhet och gästvänlighet som präglar så många i människor i dessa trakter.

Sabrina berättar att Aldo, tillsammans med Angelo Gaja, var en av de första i Langhe att börja lagra barolo på barrique istället för botti. Vi kan komma på några namn till som nog borde läggas till den listan men vi ser ingen anledning att gå i polemik... Hur som helst så har Aldo numera svängt och succesivt återgått till att använda botti från bland annat Slovenien och Ungern. Numera nyttjar Aldo barriques för att lagra vin som skall användas för att toppa upp deras botti allteftersom vinet dunstar under lagringen. Sabrina berättar också att vinlagen föreskriver att all barolo måste lagras på träfat i minst två år men träslag och fattyp är inte specificerat.

Vajras främsta cru är Bricco delle Viole, en sydsluttning som ligger direkt norr om bilvägen mellan Vergne och Barolo. Där odlar de dels nebbiolo till deras vingårdsbetecknade barolo men även barbera.

G.D. Vajra Dolcetto d'Alba 2007 har en klassisk doftprofil av bittermandel och mörka syrliga körsbär. Smaken är ung, bärig, körsbärssaftig och har ett lite kryddigt avslut.

G.D. Vajra Dolcetto d'Alba Coste & Foscati 2006 spelar i en helt annan liga¨med en parfymerad söt doft av körsbär, hallon, viol, bittermandel och fat (6 månader). I munnen visar den en exceptionell struktur för att vara en dolcetto och frukten är tät och renrasig. Eftersmaken är också strukturerad och lång. En fantastisk dolcetto!

G.D. Vajra Barbera d'Alba 2005 har lagrats 8 månader på helt nya botti. I doften finns bigarråer och mörk choklad men den känns ganska enkel. Smaken innehåller bra frukt och syran sätter fin fart på salivkörtlarna. En liten besvikelse men det kanske är årgången?

G.D. Vajra Barbera d'Alba superiore 2005 har fått hela 16 månader på botti. Alla druvor kommer från Bricco delle Viole. Den har en mycket stor intensiv doft av bitter choklad, plommon och blåbär. I munnen har den en fantastisk attack med mördande syra och mörk kompakt frukt. För att vara barbera är den ganska sträv vilket tillsammans med syran skapar en enorm astringens. Vi köper den här för att lagra. Imponerande!

G.D. Vajra Langhe Freisa Kyè 2004 har en underbar doft av pinjenötter, grankåda, rosor, sottobosco (tack för den glosan Frankofilen!) och kaffe. Hade vi fått detta blint hade vi nog gissat på nebbiolo. Smaken är exklusiv med lite ruggade tanniner, bra frukt och en elegant avslutning. Annorlunda och gott! Enligt Sabrina har man med DNA-teknik visat att freisa är en förfader till nebbiolo och de påminner som sagt onekligen om varandra i doften.

G.D. Vajra Barolo Albe 2004 har en sanslöst ful etikett. Vi försöker att tvätta bort bilden av den från våra hornhinnor och stoppar istället näsorna i glasen. Doften är ungdomlig och bjuder hallon, lakrits, rosor och körsbär i väldigt ursprungstypisk stil. Smaken är superung, sträv och kompakt. Detta är ingen stor barolo men kommer om några år, när allt har satt sig och tanninerna slipats av, att vara ett riktigt trevligt och drickvänligt vin i en lite modernare stil.

G.D. Vajra Bricco delle Viole 2003 lider av det varma året och den är inte lika bra som -01:an. Men vi upplever ändå att den är ett ganska tydligt kvalitetssteg upp från barolo albe. I doften finns plommon, körsbär, tobak, violer, kaffe och torkade fikon. Smaken är stram och medelfyllig med bra frukt och en lång, örtig avslutning med körsbär, tobak, torkad frukt och en liten bitterhet. Detta är helt klart ett väldigt gott vin men inte värt de €40 som de begär. Vi väntar mycket hellre på -04:an.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Oj då, den här posten lyckades jag missa på något sätt. Jag som är så förtjust i Vajra efter ett snabbesök för några år sedan.

Barberan blir man ju genast nyfiken på; liksom Freisa Kyè (fick ni någon förklaring till namnet?). Och visst är det oerhört lätt att förväxla ambitiös freisa med nebbiolo...

Vad gäller 2003 Bricco delle Viole kan jag bara hålla med rakt av. Kika här om du är nyfiken.

Vinös sa...

Kul att du gillar Vajra! Vi fungerar likadant, producenter som vi besökt ligger oss alltid lite extra varmt om hjärtat.

Superiorebarberan var mäktig. Och även deras findolcetto gjorde stort intryck på oss. Vi frågade tyvärr inte vad Kyè står för. Undrar om Google Translator har stöd för Piemonte-dialekt :)

Din post om Bricco delle Viole har vi redan läst, med mycket stor behållning. Du har en väldigt läsvärd blogg!