lördag 5 december 2009

Regis Fliniaux Cuvée des Signataires NV


Kvällens champagne köpte vi sommaren 2005 efter ett väldigt trevligt och långt spontanbesök hos Fliniaux i Aÿ. Vi svängde in bilen på deras parkering och satt tre minuter senare i en gammal soffa inne i deras lagerlokal. Régis lät oss givetvis smaka igenom hela sortimentet som tyvärr, rakt igenom, bar spår av något för unga reservviner i form av en tydlig piggelinton. Undantaget var denna jublileumscuvée som i huvudsak består av vin från 2002 men även lite äldre viner.

Vinet är en 50/50-blandning av grand cru pinot noir från Aÿ och chardonnay från grannbyn Dizy som har premier cru-status. Pinotstockarna är över 50 år gamla och samtliga basviner har jäst på beggad ek.

Etiketten som pryder flaskan kan man ha många åsikter om men man kan inte tycka annat än att det är härligt med en traditionell förslutning med kork och snöre istället för en industritvinnad grimma. Den enda andra champagne som vi på rak arm kommer på förseglas på detta sätt är Comte Audoin de Dampierres prestigecuvée Family reserve. Kanske någon läsare kan komma på fler?


Régis Fliniaux Cuvée des Signataires NV doftar kraftfullt av vanilj och smörkola. Mognaden är ganska långt gången men helt utan störande oxidation. Istället är det utvecklade dofter av plommonpuré och "röda vinteräpplen á la Aÿ" som skvallrar om åldern. Mineraliteten är bra och vi skriver även ner mjölkchoklad i anteckningsblocket. Faktum är att Marabou frukt&mandel är en riktigt bra beskrivning av doften. En riktig julchampagne!

Munkänslan är bra, syran ok och smaken är utvecklad och lite sötmogen. Längden övertygar också, smakerna som stannar längst är torkad frukt, choklad och äppeljoskoncentrat. Den ganska tydliga sötman tror vi inte kommer från överdriven dosage, det är snarare en sån där skön mogen pinot-sötma som gifter sig så bra med exempelvis gåslever.

Det finns ju gott om bra producenter i Aÿ och ska man jämföra med några av de bästa så är exempelvis Bollinger mer autolytisk, Gatinois torrare och råare, Gosset har mycket bättre attack, Ayala är mer pinotdriven och Deutz mer elegant. Men i sin alldeles egna julgodis-stil är Cuvée des Signataires också en god representant för denna fantastiska grand cru-by!

3 kommentarer:

E sa...

Kul! Jag vill minnas att jag såg en del snörförslutningarna i nån av butikerna kring katedralen men kan inte erinra mig producenten..Just den där sötman ni pratar om är intressant, jag drack de Venoge BdN igår och upplevde samma sak och misstänkte först allt för hög dosage, men den shapade faktiskt upp sig och jag tror som ni säger att det snarare kan röra sig om druvmognad.
/Erik

Vinös sa...

Det måste vara rätt tidskrävande att snörförsluta men det går förmodligen att räkna hem om man säljer i vinbutikerna runt katedralen eller till champagnenördar som oss ;-)

E sa...

Jo,de vet var profiten finns att hämta..Har ni nån koll på hur länge man förslutit med metallgrimma?
Jag jobbar förresten på en komplett lista över Special Club producenter genom tiderna som ni gärna får kika på och se ifall ni kan komma på några missar. Mailadress?
/Erik