Innanför muren finns förutom vinrankor även 1500-talsslottet Château du Clos de Vougeot som är högkvarter för organisationen Confrérie des Chevaliers du Tastevin, ett brödraskap för bourgogneentusiaster. De har årligen en stor blindprovning på slottet där de främsta vinerna från hela Bourgogne erhåller utmärkelsen Tastevinage.
På etiketten till kvällens vin syns brödraskapets vapensköld vilket innebär att det fått utmärkelsen och i texten under kan man utläsa att det skedde på provningen 1993. Huruvida Tastevinage är en garant för hög kvalitet är omdiskuterat. Château de la Tour, som med sina 5 hektar är växtplatsen största, har dock ett gott rykte och gör maskulina, lagringsdugliga viner.
Våren 1989 inleddes väldigt bra i hela Côte d'Or med en riktigt varm och solig mars. Men efter massiva regn i april kom i början av maj några nätter med nattfrost vilket gjorde stor skada på lågt liggande vingårdar i främst Côte de Beaune. Från juli och framåt var vädret varmt och soligt fram till och med den relativt tidiga skörden. Det som utmärker årgången är stora, feta, rika viner som var drickbara tidigt. Syranivåerna är dock generellt sett inte jättehöga vilket gör att lagringspotentialen anses begränsad. Som vanligt var låg avkastning viktig och Château de la Tour som normalt sett ligger under 30 hL/hektar borde därför ha haft alla förutsättningar för att göra ett stort vin denna årgång.
Château de la Tour Clos Vougeot Grand Cru 1989 har en komplex doft där vi först träffas av en söt men elegant ton av kokta grönsaker - morötter, palsternacka och haricots verts. Det finns också trots vinets ålder gott om söt frukt i form av körsbär, nypon, lingon och kanske lite blåbär. Man kan fortfarande ana faten som tillsammans med en rejäl skopa steniga mineraler ger vinet en överraskande hög elegans. Totalt sett är det här en perfekt träff mellan den söta frukten, de eleganta mineralerna och de underbara mognadstonerna. Bravo!
Château de la Tour Clos Vougeot Grand Cru 1989 har en komplex doft där vi först träffas av en söt men elegant ton av kokta grönsaker - morötter, palsternacka och haricots verts. Det finns också trots vinets ålder gott om söt frukt i form av körsbär, nypon, lingon och kanske lite blåbär. Man kan fortfarande ana faten som tillsammans med en rejäl skopa steniga mineraler ger vinet en överraskande hög elegans. Totalt sett är det här en perfekt träff mellan den söta frukten, de eleganta mineralerna och de underbara mognadstonerna. Bravo!
I smaken kommer mognadstonerna tydligare. De kokta grönsakerna får sällskap av lite nyplockad jordig kantarell och sous-bois. Att tanninerna är helt uppluckrade bidrar förstås också till mognadskänslan. Vinet är dock långt ifrån för gammalt och syran som generellt sett kan vara ett problem för årgången är pigg och fräsch.
Sammanfattningsvis är det ett otroligt bra vin i snoken men snäppet sämre i munnen.
Sammanfattningsvis är det ett otroligt bra vin i snoken men snäppet sämre i munnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar