söndag 15 mars 2009

Middag med fyra fransoser och en italienare

José Michel Blanc de Blancs 1995 serverar vi som aperitif. Vi drack den senast på plats i somras och mindes den som elegant, lätt och mogen. Ikväll känner vi tyvärr även en liten godiston som inte hamnar på pluskontot. Doftprofilen är annars åt persika och mineral. Totalt sett är det en välgjord och god champagne som dock inte bör lagras längre.

José Michel Rosé drack vi även den i somras. Det är en 50/50-mix av pinot noir och pinot meunier men vi mindes den senare som mer framträdande. Vi serverar den till anklever med en söt gelé som vi gjort på tranbär och hallon. Kombinationen som sådan blir riktigt bra men vinet självt är lite saftigt och godisaktigt med kola, lakrits och tranbär. En ok rosé men inte mer.

Charles Joguet Clos de la Dioterie 2004 är kvällens varmrättsvin. Egentligen bör det sparas minst 10 år i källaren innan konsumtion så vi luftar rejält innan servering. Doften är ung och mörk, den gröna paprikan på plats och det känns lite modernare i stilen än äldre årgångar vi druckit. En liten stallighet kommer också fram efter ett tag i glasen. I munnen är det bedövande ungt och den mörka frukten håller inte riktigt tanninerna stången. Det här är inget vin för personer som söker söt överdådig frukt. Och inte heller för sådana som har svårt för lite gröna toner i vin. Vi gillar det dock och känner oss övertygade om att det kommer att visa sin fulla potential efter ytterligare 5-6 år i källaren.

Vi dricker inte ofta Amarone men ikväll, till en ostbricka, drar vi korken ut Tommasi Amarone 1997. Den har en väldigt elegant och rik doft som drar åt russin, choklad och katrinplommon. Smaken är klassisk för Amarone: mörka körsbär, russin och choklad. Men lagringen har verkligen gjort det här vinet väl och dess kvalitet är en väldigt positiv överraskning för oss!

Domaine des Petits Quarts Bonnezeaux 1990 blir kvällens sista vin. Det har en underbar, mogen doft av gotländsk saffranspannkaka och höstäpplen. Syran är fantastisk och skulle få många sauternes-viner att framstå som klumpiga. Smaken kretsar runt saffran, äppeljuicekoncentrat och honung. Detta simmigt söta elixir blir en perfekt avslutning på kvällen.

Inga kommentarer: