Vid karafferingen sprids en enkel rustik doft av rhônskt fultjut med inriktning på gummi. Var skall detta sluta? Vi brukar alltid prova ett glas oluftat men nu lämnar vi vinet orört i karaffen i tre timmar och hoppas på en metamorfos...
Château Mont-Redon Châteauneuf-du-Pape 2005 vinner otroligt mycket på att luftas. Doften är nu åt det klassiska hållet med mörka bär, främst blåbär, grenachig jordgubbssylt och bacon. Det finns även en lite dammig doft av torkad oregano. Det varma året märks i form av eldighet, svartvinbärsblad och en doft av solvarm asfalt.
Smaken är välgjort slank, lite eldig och jordgubbssyltig. Eftersmaken är behagligt kärnbitter men tanninstrukturen är kanske lite slapp med tanke på att det här vinet är tänkt att kunna lagras. Dessutom är faktiskt syran farligt nära att inte räcka till. Men totalt sett håller sig allt inom ramarna och det borde bli rejält mycket bättre med 4-5 år till innanför västen.
Mont-Redon 2005 är ett gott och matvänligt vin men vi blir inte tillräckligt hänförda för att handla mer.
3 kommentarer:
2005:a föll mig i smaken! Ställde den bredvid en 2005 St Emilion bara för att få lite perspektiv på stilar och Mont-Redon segrade. Ska tillägga den dracks över två dagar och hade en fin utveckling...
http://miseenbouteille.blogspot.com/2009/01/battle-of-celebrities.html
Vi gillar ju den också men är som sagt inte hänförda...
Du drack ju ur halvflaska och den kanske var lite mer utvecklad? Och det känns verkligen som att den kommer att vinna kraftigt på lagring. Om vi provar igenom om 5 år kanske vi blir mer förtjusta :)
Nu är jag inget stort fan av huset men resultatet i 2003 & 2005 passar min gom. Men jag tror nog precis som du skriver att halvflaskan har kommit länge!
Skicka en kommentar