Vin nummer 1
Mogen brunröd kant. Men tät och ogenomtränlig.
Mogen färg, ung doft?! Mejeri. Syrah. Smör/rollokola/vanilj. Rhône. Lite stallig pissighet. Modern Bordeaux -04? Nej, men Frankrike. Mörka bär och hårdrostade fat. Väldigt ung. Örtighet och garrigue. Rökt kött. Duktigt sträv. Kraftpaket. Ung. Mörka bär. Slank och välgjord men behöver lång lagring för att balanseras. Riktigt bra längd. Imponerande bra med lite luftning.
Slutsats: Vinner mycket på första timmens luftning. Härlig kombination av kraft och ung strävhet utan att kännas överdrivet. Svårgissat. Men jag måste ju gissa: Côte-Rôtie från 2005?
Vin nummer 2
Ljusare med lite rödbruna kanter.
Italien. Toscana. Dyra, försiktigt rostade fat. Trälim, mint, kakao och mjökchoklad från faten. Körsbär och plommon. Sträv och lite ekbesk. Slank. Mer fattanniner än skaltanniner. Känns som riktigt bra chianti men syran är för låg. Underbar doft men sämre i munnen.
Slutsats: Måste vara Toscana men känns inte som Maremma och absolut inte som Brunello. Det enda som inte är stämmer för en bra Chianti Classico är syran. Faten triggar nån referens till Mazzei så, i brist på bättre, en gissning på Castello di Fonterutoli 2004 trots att kvaliteten känns lite för låg liksom syran.
Facit
Vin nr 1: Odoardi Vigna Garrone 2004 från Scavigna DOC gjord på 80% gaglioppo, 10% nerello, 5% cabernet franc, 3% cabernet sauvignon och 2% merlot. 92 Parkerpoäng. Tre bicchieri (inte det vanligaste för vin från Kalabrien!)
Vin nr 2: Castello di Bossi Girolamo 2003 från Toscana IGT gjord på 100% merlot. 91 från Parker och 88 från WS. Due bicchieri rosso.
Slutsats
Blindprovning är svårt! Att inte sätta gaglioppo känns dock försvarbart. Men det är svårt att hävda att Côte-Rôtie var riktigt nära.
På vin nr 2 satt Toscana direkt men att blanda ihop merlot och sangiovese känns inte superbegåvat, även om lång fatlagring kanske suddar ut skillnaderna litegrann. Den lite lägre syran borde dock ha lett tankarna till merlot.
4 kommentarer:
Spännande. Jag skulle förmodligen ha varit helt luftlandsatt på de vinerna...
Erfarenheterna av anständig ren merlot är ytterst begränsade.
Vågar man inte görabort sig totalt i blindprovningar lär man sig aldrig något nytt! Vinprovning blir tuffare och tuffare i och med gränser slätas ut allt mer så jag tycker kanappast dina gissningar var helt galet. Dessutom, att föra ett resonemnag är precis lika viktigt kunna - kanske mer än att ha rätt!
Sånt här är skitkul! Fortsätt
så :-)
Hehe, det var inga direkt lättidentifierade viner. Jag hade inte ens någon aning att de här fanns att köpa på Regeringsgatan, och hade säkert varit duktig bortkollrad...
Kayaker: "I'm not drinking any fuckin merlot!" :) Vi dricker också sällan rena merlotviner. Men jag var i Bordeaux över skörden 2000 och vandrade då igenom ett antal vinerier med nyanländ och nykrossad merlot vilket är suveränt för att skapa sig en bild av en druva doftegenskaper. Kommer ihåg att jag då trodde att jag aldrig mer skulle kunna bomma merlot i blindprovningar...
Niklas J: Håller med om att analysförmågan är minst lika viktig som själva provandet, man kommer ingen vart med enbart en bra snok. Det är enormt svårt att enbart fokusera på det sinnena signalerar och inte börja intellektualisera. Kanske fanns det en liten otrygg vinprovare inom mig som inte vågade chansa på toscansk merlot eftersom mängden pinsamhet när man har fel är proportionell mot detaljnivån i gissningen.
Frankofilen: Speciellt tvåan var ju lite tricky. Undrar om en sån som exempelvis Andreas Larsson skulle fixa det? Ta en snabb sniff och sen säga "solklar gaglioppo" :)
Skicka en kommentar