Vi inhandlade tre flaskor av det här Minervoisvinet i mars 2002 på stark rekommendation av vår vän MB. Detta trots att hans ord kanske inte borde väga så tungt eftersom han alltid lovordar alla sydfransoser :)
Den första flaskan provade vi på inköpsdagen och den var sydfransk, senig, stursk och ungdomlig. Men vi kände också att den hade potential och vi valde därför att spara två av flaskorna för att se vad som skulle hända med lite lagring...
Minervois, som blev AOC 1985, är med sina knappa 6000 hektar ett av Languedocs största distrikt. I början av 90-talet beslöt odlarna i Minervois att gemensamt försöka höja den generella kvaliteten i området genom att minska det tillåtna uttaget till 45 hL/hektar och man satte dessutom ett tak för andelen av den högavkastande sluggern Carignan till 40%. Abbotts använde tidigare ingen Carignan i sin Cumulus Reserve men sedan början av 2000-talet utgör druvan nu 20% i cuvéen. Jordmånen i Minervois består av kalk, sand, kisel och på vissa håll skiffer. Druvorna till Cumulus Reserve är uteslutande odlade på basiska steniga kalkjordar.
Abbotts Cumulus Reserve 1999 är ett vackert, relativt transparent, vin som börjar få en mogen rödbrun färg. Tack vare gamla lågavkastande Syrah- och Grenachestockar kommer en varm, förförisk och elegant doft ur glasen. Den lite eldiga doften ger blåbär, syrahbjörnbär och plommon. Efter ett tag i glaset kommer garrigue, tobak, kött, lakrits och en elegant men diskret fatighet. Näsan säger direkt Syrah men i munnen är det inte lika självklart. Där blir frukten lite rödare och i eftersmaken kommer en glycerolviskös karamellig Grenachefrukt tydligt fram. Det smakar blåbär, plommon, vildhallon, örter och fat. Eftersmaken är mogen, lång och elegant med underbara syror. Tanninerna är lite sandiga och har med lagringen blivit vackert integrerade.
Den här typen av viner representerar ett prisvärde som vi inte tror går att finna i någon annan del av världen än i Frankrike. Det krävs att en vinmakare med ambition, passion och kunskap får tillgång till stor terroir för att skapa ett vin av den här kvaliteten i den här prisklassen. Vi återkommer om några år med recension av den sista flaskan!
Den första flaskan provade vi på inköpsdagen och den var sydfransk, senig, stursk och ungdomlig. Men vi kände också att den hade potential och vi valde därför att spara två av flaskorna för att se vad som skulle hända med lite lagring...
Minervois, som blev AOC 1985, är med sina knappa 6000 hektar ett av Languedocs största distrikt. I början av 90-talet beslöt odlarna i Minervois att gemensamt försöka höja den generella kvaliteten i området genom att minska det tillåtna uttaget till 45 hL/hektar och man satte dessutom ett tak för andelen av den högavkastande sluggern Carignan till 40%. Abbotts använde tidigare ingen Carignan i sin Cumulus Reserve men sedan början av 2000-talet utgör druvan nu 20% i cuvéen. Jordmånen i Minervois består av kalk, sand, kisel och på vissa håll skiffer. Druvorna till Cumulus Reserve är uteslutande odlade på basiska steniga kalkjordar.
Abbotts Cumulus Reserve 1999 är ett vackert, relativt transparent, vin som börjar få en mogen rödbrun färg. Tack vare gamla lågavkastande Syrah- och Grenachestockar kommer en varm, förförisk och elegant doft ur glasen. Den lite eldiga doften ger blåbär, syrahbjörnbär och plommon. Efter ett tag i glaset kommer garrigue, tobak, kött, lakrits och en elegant men diskret fatighet. Näsan säger direkt Syrah men i munnen är det inte lika självklart. Där blir frukten lite rödare och i eftersmaken kommer en glycerolviskös karamellig Grenachefrukt tydligt fram. Det smakar blåbär, plommon, vildhallon, örter och fat. Eftersmaken är mogen, lång och elegant med underbara syror. Tanninerna är lite sandiga och har med lagringen blivit vackert integrerade.
Den här typen av viner representerar ett prisvärde som vi inte tror går att finna i någon annan del av världen än i Frankrike. Det krävs att en vinmakare med ambition, passion och kunskap får tillgång till stor terroir för att skapa ett vin av den här kvaliteten i den här prisklassen. Vi återkommer om några år med recension av den sista flaskan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar