Temaprovning: pinot noir

Pinot noir-provning hos M&U står på programmet och vi har hämtat en flaska Tollot-Beaut Corton Grand Cru 2005 ur källaren. Vi har aldrig provat den tidigare men har ändå rätt höga förväntningar. Detta trots att vi många gånger tidigare blivit besvikna på Tollot-Beauts alltför "moderna" stil.

Till skillnad från tidigare kvällar då vi försökt oss på teman av typen "druva X jorden runt" och till slut ändå suttit där med 4 fransoser, har vi ikväll lyckats få en rätt bra geografisk spridning på vinerna. Ungern, USA, Frankrike och Schweiz har alla fått lämna bidrag till vår sittning. Ungraren vet vi inte så mycket om men både amerikanen och schweizaren kommer med förväntanshöjande vitsord. Jänkaren fick exempelvis 95 poäng i Livets Goda och schweizaren kommer från producenten Simon Maye som även gör syrahvinet Chamoson. Det vinet av årgång 2001 fick 97 poäng av pålitlige Andreas Larsson och det säger en hel del om producentens ambitioner...

Vi provar halvblint och inget av vinerna karafferas. Däremot följer vi dem under en hel kväll för att se hur de utvecklas.

Simon Maye Pinot Noir Vieilles Vignes 2006 doftar kallklimatspinot med lite gröna men behagliga pelargontoner. Massor av mineral möter lite grillat kött, fat och solmogna jordgubbar. En feminin och elegant doft som tyvärr skulle behöva lite mer intensitet för att nå riktigt högt.

I munnen får vi fin struktur, en härlig syrlig rödfruktsprofil med matvänlig skalbeska i avslutningen. Enda invändning här är precis som för snoken att det kanske är lite väl anemiskt. Med bättre fyllning skulle det här vara ett fantastiskt vin.


Tollot-Beaut Corton Grand Cru 2005 doftar stenhårt rostade fat, boudain och rökt korv. Under allt bränt trä finns en ren och härlig ton av mosade jordgubbar.

I munnen fortsätter de hårdrostade faten att dominera men i övrigt är det perfekt utfört med ren jordgubbsfrukt, mineral och bra längd. För oss är det här ett vin att långlagra och vi hoppas att det utvecklas på rätt sätt. Med en lite mildare fatning skulle det här vara otroligt gott redan idag. Nu är det bara jättegott :)



Vylyan Villanyi Pinot Noir 2005 har fått 8 månader på ungerska fat men det märks inte av i doften med annat än lite kryddor. Istället är det tydliga mognadstoner med lite jord och våt papp som dominerar initialt. Frukten är åt blodgrape- och röda vinbärshållet.

I munnen får vi också röd frukt, kryddighet och ett gott men lite kort avslut med blodgrape och röda vinbär. Det är absolut inget fel på det här vinet men i kvällens konkurrens sticker det ut som det klart enklaste.



Walter Hansel Cuvée Alyce 2006 doftar otroligt stort och maffigt. De fruktiga inslagen av björnbär, hallon och blodapelsin ackompanjeras av vaniljsötma och romerska bågar. Ganska hårt men väl integrerade fat gör att vi associerar till vällagrad konjak och man vill hela tiden ta en till sniff.

I munnen är vinet sanslöst stort och svullstigt. Det är inte ofta man dricker pinot noir i den här skolan. De hårdbrända faten kommer fram ännu tydligare än i näsan och ger ett pepprigt intryck. Koncentrationen är massiv och eftersmaken duktigt lång. Trots den senskördade stilen är syrorna riktigt bra. I eftersmaken stannar konjakstoner, trälim och vanilj längst. Det är som att dricka grogg på fin konjak, hallonsaftkoncentrat och vanlig bourgogne...

Sammanfattningsvis var det här en riktigt intressant provning. Kvällens bästa vin blir Walter Hansel på målfoto framför Tollot-Beaut. Men även Simon Maye var en riktigt trevlig bekantskap och rent stilmässigt ligger det vinet närmast våra preferenser. Den östeuropeiske representanten har ett bit kvar till världstoppen men gjorde inte bort sig på något sätt.